lördag 18 september 2010

Röstning imorgon ju!
Och jag har inte bestämt mig än, typiskt mig och vela...
Jag och min syster och typ alla våra barn (två av systerns barn fattades vid detta tillfälle) var hos våran farmor idag.
Hon är så söt, tyvärr får ni inte se någon bild på henne för hon hatar kameror. Men hon är även väldigt söt i sättet. När hon fick veta att jag inte hade bestämt mig för hur jag ska lägga min röst imorgon så tittade hon på mig, helt frågande och sa.
- Vadå, hur mener du nu!? Det finns ju bara ett parti att rösta på...
Så nu känns det nästan som att jag måste rösta som min gamla farmor helt enkelt,
hon drog till med hundblicken.



Förövrigt så vill jag hylla Mia och Charlotte,
som vågar stå upp för att även deras barn faktiskt rullat ur sängen!
Och eftersom ingen protesterade, så tror jag ännu mer på min teori.
Jag menar inte att det är något att vara stolt över såklart,
utan att man inte är en dålig förälder om/när det händer.
Om det inte händer typ varje dag vill säga.

1 kommentar:

  1. Klart man vågar erkänna det... det har ju hänt alla lixom, det vet man ju!
    Det händer ju tom när dom är 9 tydligen :)

    SvaraRadera