Apaaaan!

Jag tvättar. Just nu är jag inne på min 9:de fullproppade maskin...

Det här med baciller har jag rätt svårt för. Jag är en sån som inte tar med handen i handtag på offentliga toaletter, en sån som helst av allt skulle vilja ha engångshandskar på mig när jag är i affären och måste köra en kundvagn, nästan en sån som skulle vill ta med mig mina egna bestick till restaurangen...

Aja, skit samma, ni fattar!

Jag gillar alltså rena saker, som ren tvätt, känna hur kläderna blir rena och luktar sköljmedel (det blåa Softlan såklart), jag tvättar även kläder och saker som egentligen inte ens är skitiga... Skor kastar jag in rätt ofta, mattor med, filtar, gardiner, jamen det mesta. Självklart så överdoserar jag både utav tvättmedel och sköljmedel. 

Idag fick Selmas apa åka en sväng i maskinen.
Apan som hon fick av sin farmor och farfar när hon var inlagd på sjukhuset.
Apan som sen dess hänger med överallt. 
("Räck mig handen din" )

Den lär ju ha varit as skitig.

Det var ju säkert sex veckor sedan hon fick den.

Hon var helt med på noterna tills hon såg att maskinen fylldes med vatten och jag sa att Apan bara skulle bada lite, då blev hon helt förstörd och sa "Aj, aj, aj, aaaj". 
Hon hatar ju att bada själv så hon tyckte skitsynd om sin stackars apa. Så hon ångrade sig genast och försökte banka upp luckan.

Bort med alla äckliga baciller!

Just nu hänger den i torkrummet och Korven väntar otåligt på att vi ska gå till tvättstugan igen.

Hard life...