lördag 3 mars 2012

They stikes again!

Ja, mina barn. Dom är helt enkelt bäst. Man får vad man förtjänar. Är det inte så? 
Jag känner mig inte som världens bästa mamma för tillfället, men jag antar att jag måste varit rätt bra ändå.
Eftersom jag fått världens bästa barn. 
Jag jobbar åt min beauty kollega Mona nu i helgen, som har varit och köpt sig en liten hund. En riktig sötnöt, Bosse heter han. 
Men mina barn hörrni!  
Min mamma och hennes fantastiska man Birger kom hit med en ny säng till Selma, en icke spjälsäng...
Jag fick genast flashbacks från när Nora och Leon var små och man gick över från spjälsäng till vanlig säng.
Gaaaah! Det är nog lite därför jag fortfarande har svårt att sitta still i soffan tror jag. Man fick ju ändå resa på sig direkt liksom, ingen idé att sätta sig. Ni som har barn, fattar. Ni som inte har, kommer att fatta...
Men en kort förklaring ändå:
I en spjälsäng kommer dom inte ut, det gör dom i en vanlig säng. Barn är i princip aldrig trötta och dom vill alltså aldrig gå och lägga sig.
Den nya sängen fick stå exakt där mamma och Birger ställde den, mitt i matrummet, i över en vecka, typ två veckor kanske. Jag tittade på den varje dag och försökte förbereda mig psykiskt på det som komma skall.

Heeelt i onödan!
Igår fixade vi till det. Bort med bebissängen och in med den nya.
Och min lilla älskling kom inte upp en endaste gång. Hon sov som en liten gris 12 timmar i sträck, som vanligt med andra ord.
Men jag tänker att hon kanske bara inte riktigt kommit på det här med att vara "törstig" och "kissnödig" osv än. Så jag kan inte riktigt andas ut helt... 


Och Nora. Helt fantastisk! Eftersom jag jobbat idag (4h) så har hon tagit hand om Selma. Hade Nora sagt "Nej, jag vill inte passa henne" så hade jag självklart inte jobbat, men nu sa hon ja.
Söt som hon är så tog hon på sig hela mammarollen. Damsög hela lägenheten, hängde ut alla mattor och gav Leon order om att piska dom. Skurade alla golv, lade in tvätten i garderoben, organiserade Selmas alla leksaker, öppnade alla fönster och vädrade, bytte sand i kattlådan, bytt sin livs första bajsblöja osv osv. Amen åååhåå, vilken söt!

Sen har vi Leon, som dock inte varit lika fantastisk idag... Han har mest sprungit runt och sjungit på någon sjuuukt irriterande låt "Den här låten är en väldigt irriterande och är en irriterande låt"  eller något sånt. 
Och enligt Nora har han inte gjort ett skit, förutom sprungit runt och varit i vägen. Och piskade visst endast EN av mattorna han blev beordrad om att piska...
Fast han är fin ändå.

Nu ikväll har mina systrar varit här och firat Leon. Det blev bara massor köpt fika... Hatar när jag inte hinner baka, men jag har blivit usel på att planera. Aja, men vi fick träffas iaf och det är huvudsaken.
Min ena syster bor i Norrköping och på hennes facebookstatus hittade jag det här idag.

Tssss, so cute! En tjej som jag inte ens vet vem det är liksom.
Hej Petra! 

Nae, nu ska jag och min lilla korv med 40,5 graders feber (...) gå och sova. Hon får sova hos mig, så jävla mysigt!

2 kommentarer:

  1. Åh, tack för hälsningen tillbaka! Vad är det man säger...I've been starstrucked! ;)

    SvaraRadera
  2. Vad härligt att det gick så bra med stor säng!
    Och nä, det är verkligen inte alltid man känner sig som världens bästa förälder... :-P (Men nåt måste man ju göra rätt). :-)

    SvaraRadera