Jamen det ska ju va lite och ta i, elleeer...

Så kan det ju vara bra att ha lite att ta av. 

Äntligen kan jag få banta utan att någon klagar.

Nu fan räcker det! Färdigschmoffsat fast jag inte ens har schmoffsat...
Jag blev först jävligt chockad när jag ställde mig på vågen i morse, 65kg är min hatvikt. Jag har ju varit sjuk och typ inte käkat ett dugg... Men det är lite så min kropp funkar. Jag går upp i vikt av att inte äta. Jag har sagt det förut, men ingen som riktigt trott på mig. Well nu ser ni. Jag är som en bebis och måste äta var tredje timma. Det är det bästa för mig. Annars blir jag en tjockis.
Nu har jag ju iofs pms med, vilket brukar plussa på 2-3kg typ. Men ändååå!
Jag skulle kunna skriva att siffrorna på vågen inte gör mig något, fast då ljuger jag. 
Jag ska göra ett tjockisdiagram igen, inte för att jag är skittjock, men mina former har format till sig lite väl mycket helt enkelt.




Det hela gjorde mig iaf jävligt taggad. Så nu anser jag mig själv frisk och träningsredo. Faaaaan så skönt! 
Jo, jag har lite ont i huvudet än, men jag har lärt mig och leva med det kan man säga...

Så idag efter jobbet så packade jag ner Selma i vagnen och gick ut på en liten snabb promenad. Ja, så snabbt det går att gå med vagnen i snön vill säga.

En halvmil. Jag är nöjd.

Sen gjorde jag plankan och lite andra övningar också, med ofrivillig vikt. 

35 rumplyft (gånger två såklart) med 15 kilos klumpen.

Hon är ju grym som hajat att träningen blir så mycket mer effektiv med hennes hjälp.

Och dom andra två hjälper till på sitt sätt.

Genom att bara vara hemma och göra mig glad.

Fan, vad jag saknat dom denna vecka.