Jag är inte alltid så noga när jag tvättar, jag kör på känn och det brukar fungera bra.
Ibland skiter det sig, då lär man sig en läxa.
Jag hittade min gamla naturvita kofta förra veckan, tyvärr så luktade den gammalt får.
Den var relativt billig när jag köpte den, så kvaliteten har inte varit den bästa och därav har den blivit rätt stor.
Nu kände jag att den är rätt gammal med, så det skulle inte vara hela världen om den krympte. Den var inte värd att tvättas för hand som ni förstår.
Nu kände jag att den är rätt gammal med, så det skulle inte vara hela världen om den krympte. Den var inte värd att tvättas för hand som ni förstår.
I förrgår tvättade jag ett lass med vita handdukar, så jag passade på att slänga in den med.
Perfekt inget kunde bli missfärgat.
Jag tog ur tvätten och hängde upp den, allt var perfekt,
koftan hade krympt precis lagom mycket.
koftan hade krympt precis lagom mycket.
Igår kväll duschade jag, för att jag hade jobbat. När jag var klar så tog jag en av de nytvättade, sköljmedelsdoftande handdukarna.
Ludd, på alla intima delar. Tänk er att ludd fastar rätt bra i skäggstubb.
Bra Jennie, skit bra.
Läxan: Tvätta aldrig luddiga föremål med handdukar. Och det kommer jag aldrig mer att göra, för jag fick duscha igen...
Ludd, på alla intima delar. Tänk er att ludd fastar rätt bra i skäggstubb.
Bra Jennie, skit bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar